Blogginlägg A
1 http://www.dn.se/nyheter/sverige/aktion-for-invandrare-i-dag-1.1171791
Publicerat på dn.se 16/9 – 2010 kl. 13.55
Nyheten är aktuell, geografiskt nära, påverkar en del av befolkningen och är tidsmässigt viktig i samband med valet.
2 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stora-avsparrningar-kring-sd-mote_5335437.svd
Publicerat på SvD.se 16/9 – 2010 kl. 14.30
Nyheten är aktuell, geografiskt nära, påverkar samhället till stor del och är en unik händelse i Sverige.
Båda dessa nyeter var placerad högt upp på sidan, bland de första nyheterna. Den andra nyheten syndes mer då den hade större rubrik, större yta och en bild. Detta gör att läsaren direkt förstår att den andra nyheten är en större händelse enligt redaktionen än den första. Att redaktionen har valt att den andra ska publiceras större och tydligare ligger i grund och botten på vad läsaren vill läsa om. Nyheten hade inte värderats som viktigt om den inte hade haft betydelse för läsaren. Så mottagarna har stor betydelse för nyhetsvärderingen även om det är redaktionen som beslutar i slutändan. Detta tar även Bengt Johansson upp i sin rapport ”Vid nyhetsdesken”. Han menar att det finns två grundläggande föreställningar för nyhetsurvalet och att den första vad publiken vill ha. [1]
Den första nyheten hör ihop med Johanssons första föreställning som står för vad publiken bör ta del av. Nyheten kan överenstämma med både den första och den andra föreställningen då den var placerad högt upp på sidan vilket innebär att det är en viktig och aktuell nyhet för mottagaren. Nyheten är något som publiken bör ta del av för att händelsen kan påverka många i samband med ”den lilla strejken” som skulle hållas.
Jag valde två nyheter som rör samma ämne för att kolla närmre på varför den ena får större -publicitet än den andra. Den andra nyheten var den som hade störst yta, större rubrik och bild, detta i sig är en del av nyhetsvärderingen på en redaktion. I båda nyheterna är det personer som visar sina åsikter gentemot Sverigedemokraterna , med detta görs på olika sätt. Jag tror att den andra nyheten fick störst publicitet för att händelsen syndes mer på gatorna. Men jag tror även att första nyheten påverkade samhället och befolkningen lite mer då vem som helst kunde stöta på händelsen vart man än befinner sig i landet. Exempelvis så skulle en människa som bor i en by någonstans i Sverige kunna ha stött på nyheten om denna haft någon invandrare i sin omgivning som lagt ner hela sitt arbete under en viss tid. Medans den första nyheten bara påverkar på ett direkt sätt de som befann sig i Stockholm under tiden som händelserna utspelade sig. Detta innebär inte att man inte skulle kunna påverkas på ett indirekt sätt av den andra nyheten om man befann sig någon annanstans under händelsen. Någon kunde exempelvis ha ändrat eller stärkt sina åsikter eller något liknande som i längden kan påverka landet då ämnet hör ihop med det kommande valet som i sig påverkar hela landet och dess invånare.
Att nyheterna är geografiskt nära spelar stor roll då samma nyhet i ett annat land inte alls hade varit lika interessant för mottagaren. Men det är inte bara den geografiska närheten som spelar roll utan även kulturell närhet och andra likheter mellan människor spelar roll. Man är mer interesserad av nyheter som rör personer som är lika en själv. Man tar heller till sig nyheter som t ex handlar om amerikaner än asiater då det är större skillnader mellan svenskar och asiater än svenskar och amerikaner. Detta gäller även om händelserna i Asien är mycket allvarligare än de i USA.
Torbjörn Tensjö professor i praktisk filosfi på Stockholms universitet tror att detta är en kvarleva av en rasistisk syn på världen. ”Det är vi och dem främmande varelserna i Asien och Afrika och andra länder. Detta lever kvar i sättet att värdera nyheter”.[2]
