Jag läste boken ”Glömda” av Hanna Sofia Öberg. En bok om hur asylsökande i Sverige behandlas av migrationsverket.
Jag har många gånger hört talas om skrämmande historier om hur migrationsverket behandlar asylsökande, t ex att personalen firar utvisningen av ett homosexuellt par till Iran med en prinsesstårta. Men inget av det jag har hört har varit bekräftat till 100% så jag har inte vågat tro det värsta utan jag hoppades hela tiden på att dessa historier var en lögn. Men efter att ha läst den här boken insåg jag att det behöver inte alls vara en lögn. Det är mycket möjligt att migrationsverket bygger sina beslut på många olika opassande grunder.
Journalisten och författaren till den här boken bosatte sig i en flyktingförläggning i Hultsfred bland de asylsökande. I boken får man följa flera familjer i deras kamp mot/med migrationsverket för att få uppehållstillstånd i Sverige.
Det som gör boken mycket trovärdig och även till en journalistiskt bok är att journalisten tar med båda sidorna och låter dem säga sina åsikter. Läsaren får vara med de asylsökande under deras svårigheter men man får även veta hur personalen på migrationsverket tänker och beslutar.
Nästan alla händelser är väldigt detaljrika, detta gör att det man läser känns mer verkligt. Men självklart kan dessa detaljer vara påhittade men det är inget jag tror de är i den här boken.
Vi har alla läst om olika fall i tidningarna om sjuka barn som tvingas lämna Sverige för att de inte har ”rätt” att stanna här enligt migrationsverket. Men dessa artiklar läser man sen glöms fallet bort men i den här boken har journalisten gått djupt in i dessa människors liv. Detta gör att läsaren inte lika lätt glömmer då det känns som man vet alldeles för mycket om dem för att glömma. Den här boken skulle kunna leda till att folk reagerar nästa gång de får reda på att någon asylsökande ska tvingas lämna landet även om detta riskerar personens liv.
Att följa dessa människor genom de allra minsta detaljerna i livet och hur svåra de allra enklaste vardagssysslorna kan vara för dem fick mig att inse hur omänskliga migrationsverkets personal kan vara. Den här boken är ett exempel på lyckad journalistik i bokform.
Eftersom boken är skriven av en journalist och det tydligt framgår att boken är en rapport så tycker jag att det är ett krav att allt som står är sant. Men sen är det upp till författaren hur etisk hon vill vara, så länge detta inte påverkar sanningen. Med etisk menar jag att författaren t ex själv får välja vilka händelser som passar boken, hon behöver inte ta med det värsta bara för att handla etiskt rätt. Men detta innebär inte att läsaren inte ska läsa med kritiska ögon, jag ifrågasatte flera händelser då de var väldigt hemska för att ske i det mänskliga Sverige. Det som får mig att tro på det som står är att författaren själv ifrågasätter väldigt mycket, det är tydligt att författaren inte bara vill skriva en bra bok utan få fram sanningen. Jag uppskattar den här typen av journalistik väldigt mycket. Jag tror att läsaren blir mer påverkad vilket kan skapa en reaktion och även uppmärksamma den specifika frågan. Ett enskilt reportage räcker inte när det handlar om svåra och komplicerade frågor. Läsaren behöver mycket fakta för att övertygas, vilket inte alltid räcker till i en artikel eller ett reportage.
tisdag 21 december 2010
söndag 3 oktober 2010
Blogginlägg B - Etik i medierna
Namnpublicering
Om man publicerar namnet på en misstänkt så tror jag att det i början skulle kunna vara en bra sak då det kan både förhindra framtida brott men det kan även avskräcka från att utföra mindre brott. Men i längden så tror jag att det finns en risk att namnpubliceringen tappar sin betydelse. Man kan inte alltid vara säker på att den misstänkte är den skyldige därför kommer namnpubliceringen inte tas på lika stort allvar om medierna pekar ut fel person ett antal gånger. Jag tror inte att namnpubliceringen skulle avskräcka från att utföra större brott då
I vissa fall tycker jag att man bör publicera namnen på de skyldiga t ex om personen själv erkänner brottet. Jag tycker att det är fel att Svt inte publicerade namnet på Anders Eklund (Englas och Pernillas mördare) trots att erkänt morden. Den här ändelsen blev så stor att den påverkade hela landet, därför tycker jag att det är mediernas ansvar att publicera hans namn.
Bildpublicering
I fallet då NWT och VF valde att publicera bilden på mannen som attackerat flera tjejer tycker jag att det var rätt. Om jag minns rätt så var bilderna på mannen från bussen otydliga därför blir bildpubliceringen en hjälp till Karlstadsborna att hålla sig undan mannen. Det blir även enklare att gripa mannen då man direkt kan kontakta polisen om man stöter på honom. Den här mannen hade skapat en skräck bland alla tjejer i hela Karlstad. Så därför tycker jag att det var rätt att publicera bilden för att så snabbt som möjligt kunna gripa den misstänkte. Men hade bilden varit tydlig då tycker jag inte att den skulle ha publicerats innan man är säker på att det är den skyldige.
I första hand är det polisen som skall arbeta för att gripa de misstänkta men i vissa fall är mediernas publicering en hjälp som leder till att den skyldiga grips. Men självklart ska man vara försiktig med bildpublicering och dessa ska ske endast i speciella fall och som sagt då man är säker på vem den skyldige är.
Publicering av övrig information om de misstänkta
Angående mordet på den homosexuella mannen i Malmö så tycker jag att det är både rätt och fel att publicera den misstänktes religiösa tillhörighet. Jag som muslim skulle självklart inte tycka om att den religiösa tillhörigheten publiceras för att detta skapar en dålig bild av både min religion och oss muslimer. Men om jag skulle ha varit en ansvarigutgivare så skulle jag ha valt att publicera den religiösa tillhörigheten för att den kan ha varit en bakomliggande faktor till mordet. Men för att varken påverka min religion eller mitt arbete så skulle jag hitta en lösning som hamnar mittemellan. Man kan t ex välja att publicera att de misstänkta är troende muslimer men även skriva med att Islam inte förespråkar att man mördar alla homosexuella. Den sistnämnda delen är oerhört viktig att ha med då Islam har fått väldigt mycket dålig publicitet på sistone detta påverkar oss muslimer negativt då många har en tendens att dra alla över en kam.
Mordet på Elin Krantz
Elin krantz mördades för ca en vecka sen i Göteborg. Den misstänkta mördaren har häktats men än så länge har medierna inte publicerat hans namn. Informationen Aftonbladet publicerar om mannen är ålder och att han är småbarnsfar. Man har även valt att publicera en videosnutt från en övervakningskamera där den misstänkta syns bredvid Elin. Även Expressen har valt att publicera samma information.
I det här fallet är det betydelselöst att nämna att den misstänkte är småbarnsfar. Jag tycker att man kunde ha undvikit det i respekt för barnen. Just nu är den här publiceringen kanske inget som påverkar barnen men längre fram om den misstänkte skulle dömas och en eventuell namnpublicering skulle bli aktuell så tror jag att barnen skulle påverkas. Detta är något som både Aftonbladet och Expressen valt att publicera. DN och SvD har valt att inte skriva att den misstänkte är småbarnsfar, man har heller inte publicerat videosnutten. Här märker vi en tydlig skillnad mellan dagspress och kvällspress. I flera fall har jag märkt att kvällspressen publicerar mer än dagspressen.
Seema Al-Rufeye
Om man publicerar namnet på en misstänkt så tror jag att det i början skulle kunna vara en bra sak då det kan både förhindra framtida brott men det kan även avskräcka från att utföra mindre brott. Men i längden så tror jag att det finns en risk att namnpubliceringen tappar sin betydelse. Man kan inte alltid vara säker på att den misstänkte är den skyldige därför kommer namnpubliceringen inte tas på lika stort allvar om medierna pekar ut fel person ett antal gånger. Jag tror inte att namnpubliceringen skulle avskräcka från att utföra större brott då
I vissa fall tycker jag att man bör publicera namnen på de skyldiga t ex om personen själv erkänner brottet. Jag tycker att det är fel att Svt inte publicerade namnet på Anders Eklund (Englas och Pernillas mördare) trots att erkänt morden. Den här ändelsen blev så stor att den påverkade hela landet, därför tycker jag att det är mediernas ansvar att publicera hans namn.
Bildpublicering
I fallet då NWT och VF valde att publicera bilden på mannen som attackerat flera tjejer tycker jag att det var rätt. Om jag minns rätt så var bilderna på mannen från bussen otydliga därför blir bildpubliceringen en hjälp till Karlstadsborna att hålla sig undan mannen. Det blir även enklare att gripa mannen då man direkt kan kontakta polisen om man stöter på honom. Den här mannen hade skapat en skräck bland alla tjejer i hela Karlstad. Så därför tycker jag att det var rätt att publicera bilden för att så snabbt som möjligt kunna gripa den misstänkte. Men hade bilden varit tydlig då tycker jag inte att den skulle ha publicerats innan man är säker på att det är den skyldige.
I första hand är det polisen som skall arbeta för att gripa de misstänkta men i vissa fall är mediernas publicering en hjälp som leder till att den skyldiga grips. Men självklart ska man vara försiktig med bildpublicering och dessa ska ske endast i speciella fall och som sagt då man är säker på vem den skyldige är.
Publicering av övrig information om de misstänkta
Angående mordet på den homosexuella mannen i Malmö så tycker jag att det är både rätt och fel att publicera den misstänktes religiösa tillhörighet. Jag som muslim skulle självklart inte tycka om att den religiösa tillhörigheten publiceras för att detta skapar en dålig bild av både min religion och oss muslimer. Men om jag skulle ha varit en ansvarigutgivare så skulle jag ha valt att publicera den religiösa tillhörigheten för att den kan ha varit en bakomliggande faktor till mordet. Men för att varken påverka min religion eller mitt arbete så skulle jag hitta en lösning som hamnar mittemellan. Man kan t ex välja att publicera att de misstänkta är troende muslimer men även skriva med att Islam inte förespråkar att man mördar alla homosexuella. Den sistnämnda delen är oerhört viktig att ha med då Islam har fått väldigt mycket dålig publicitet på sistone detta påverkar oss muslimer negativt då många har en tendens att dra alla över en kam.
Mordet på Elin Krantz
Elin krantz mördades för ca en vecka sen i Göteborg. Den misstänkta mördaren har häktats men än så länge har medierna inte publicerat hans namn. Informationen Aftonbladet publicerar om mannen är ålder och att han är småbarnsfar. Man har även valt att publicera en videosnutt från en övervakningskamera där den misstänkta syns bredvid Elin. Även Expressen har valt att publicera samma information.
I det här fallet är det betydelselöst att nämna att den misstänkte är småbarnsfar. Jag tycker att man kunde ha undvikit det i respekt för barnen. Just nu är den här publiceringen kanske inget som påverkar barnen men längre fram om den misstänkte skulle dömas och en eventuell namnpublicering skulle bli aktuell så tror jag att barnen skulle påverkas. Detta är något som både Aftonbladet och Expressen valt att publicera. DN och SvD har valt att inte skriva att den misstänkte är småbarnsfar, man har heller inte publicerat videosnutten. Här märker vi en tydlig skillnad mellan dagspress och kvällspress. I flera fall har jag märkt att kvällspressen publicerar mer än dagspressen.
Seema Al-Rufeye
fredag 17 september 2010
Blogginlägg A - Nyhetsvärdering
Blogginlägg A
1 http://www.dn.se/nyheter/sverige/aktion-for-invandrare-i-dag-1.1171791
Publicerat på dn.se 16/9 – 2010 kl. 13.55
Nyheten är aktuell, geografiskt nära, påverkar en del av befolkningen och är tidsmässigt viktig i samband med valet.
2 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stora-avsparrningar-kring-sd-mote_5335437.svd
Publicerat på SvD.se 16/9 – 2010 kl. 14.30
Nyheten är aktuell, geografiskt nära, påverkar samhället till stor del och är en unik händelse i Sverige.
Båda dessa nyeter var placerad högt upp på sidan, bland de första nyheterna. Den andra nyheten syndes mer då den hade större rubrik, större yta och en bild. Detta gör att läsaren direkt förstår att den andra nyheten är en större händelse enligt redaktionen än den första. Att redaktionen har valt att den andra ska publiceras större och tydligare ligger i grund och botten på vad läsaren vill läsa om. Nyheten hade inte värderats som viktigt om den inte hade haft betydelse för läsaren. Så mottagarna har stor betydelse för nyhetsvärderingen även om det är redaktionen som beslutar i slutändan. Detta tar även Bengt Johansson upp i sin rapport ”Vid nyhetsdesken”. Han menar att det finns två grundläggande föreställningar för nyhetsurvalet och att den första vad publiken vill ha. [1]
Den första nyheten hör ihop med Johanssons första föreställning som står för vad publiken bör ta del av. Nyheten kan överenstämma med både den första och den andra föreställningen då den var placerad högt upp på sidan vilket innebär att det är en viktig och aktuell nyhet för mottagaren. Nyheten är något som publiken bör ta del av för att händelsen kan påverka många i samband med ”den lilla strejken” som skulle hållas.
Jag valde två nyheter som rör samma ämne för att kolla närmre på varför den ena får större -publicitet än den andra. Den andra nyheten var den som hade störst yta, större rubrik och bild, detta i sig är en del av nyhetsvärderingen på en redaktion. I båda nyheterna är det personer som visar sina åsikter gentemot Sverigedemokraterna , med detta görs på olika sätt. Jag tror att den andra nyheten fick störst publicitet för att händelsen syndes mer på gatorna. Men jag tror även att första nyheten påverkade samhället och befolkningen lite mer då vem som helst kunde stöta på händelsen vart man än befinner sig i landet. Exempelvis så skulle en människa som bor i en by någonstans i Sverige kunna ha stött på nyheten om denna haft någon invandrare i sin omgivning som lagt ner hela sitt arbete under en viss tid. Medans den första nyheten bara påverkar på ett direkt sätt de som befann sig i Stockholm under tiden som händelserna utspelade sig. Detta innebär inte att man inte skulle kunna påverkas på ett indirekt sätt av den andra nyheten om man befann sig någon annanstans under händelsen. Någon kunde exempelvis ha ändrat eller stärkt sina åsikter eller något liknande som i längden kan påverka landet då ämnet hör ihop med det kommande valet som i sig påverkar hela landet och dess invånare.
Att nyheterna är geografiskt nära spelar stor roll då samma nyhet i ett annat land inte alls hade varit lika interessant för mottagaren. Men det är inte bara den geografiska närheten som spelar roll utan även kulturell närhet och andra likheter mellan människor spelar roll. Man är mer interesserad av nyheter som rör personer som är lika en själv. Man tar heller till sig nyheter som t ex handlar om amerikaner än asiater då det är större skillnader mellan svenskar och asiater än svenskar och amerikaner. Detta gäller även om händelserna i Asien är mycket allvarligare än de i USA.
Torbjörn Tensjö professor i praktisk filosfi på Stockholms universitet tror att detta är en kvarleva av en rasistisk syn på världen. ”Det är vi och dem främmande varelserna i Asien och Afrika och andra länder. Detta lever kvar i sättet att värdera nyheter”.[2]
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)